Stroop-test online
Säg färgen på bläcket, inte ordet du läser. Att du blir långsammare när ord och färg inte stämmer kallas Stroopeffekten. John Ridley Stroop beskrev den 1935 (Stroop, 1935).
Säg färgen, inte ordet.
Ett färgord visas i en annan bläckfärg. Tryck på cirkeln med bläckets färg. Tjugo sekunder, så många som möjligt, och varje fel kostar en poäng.
Tangenterna 1 till 4 fungerar också
Säg färgen, inte ordet
Ett ord som RÖD visas i blått bläck. Din uppgift är att svara blå. Hälften av orden stämmer med sin färg, den andra hälften inte. Du har 20 sekunder, och ditt resultat är antalet rätta svar minus antalet fel. Att gissa snabbt lönar sig alltså inte.
På tangentbordet motsvarar tangenterna 1 till 4 de fyra cirklarna från vänster till höger. Om du ser färger på ett annat sätt, slå på färgblindläget ovanför spelet. Det behåller samma konflikt men med riktningar i stället för färger, till exempel ordet UPP till vänster, och du svarar var ordet står.
Stroopeffekten på några rader
År 1935 lät John Ridley Stroop människor säga bläckfärgen på ord som betecknade andra färger. De var mycket långsammare än när de sa färgen på enkla färgfält (Stroop, 1935). Läsning är så inövad att ordet kommer först, och du måste hålla tillbaka det för att säga bläckfärgen.
Den konflikten mellan ett automatiskt svar och det svar du vill ge är skälet till att uppgiften fortfarande används inom psykologin. Hela historien, med det man lärt sig sedan dess, finns i Stroopeffekten förklarad.
Dina rätta svar och din interferenskostnad
Forskare räknar oftast ut en interferenskostnad, alltså tiden för ord som inte stämmer minus tiden för ord som stämmer. Den här sidan visar något enklare, antalet rätta svar på 20 sekunder. I det ingår din läshastighet, hur snabbt du trycker och hur väl du står emot ordet.
För exakt det här formatet finns ingen publicerad norm, så ingen percentil visas. Headgame samlar in en egen norm från anonyma omgångar och publicerar den så snart den når 1 000 omgångar, med datum och urval.
Varför Headgame inte betygsätter Stroopeffekten
Stroopeffekten hör till psykologins mest robusta fynd och är ändå ett svagt mått på en enskild person. I en test retest studie nådde Stroop-kostnaden bara en reliabilitet på 0,60 och 0,66, medan de rena reaktionstiderna i samma uppgift var stabilare (Hedge et al., 2018). Skälet är att nästan alla visar effekten, så skillnaderna mellan människor är små jämfört med bruset.
Därför är spelet Färg ett fritt spel i appen och påverkar inte ditt kort. Bara uppgifter som håller sig stabila från vecka till vecka, som go/no-go-testet, räknas in i ditt värde Fokus.
Frågor
Kan Stroop-testet visa om jag har ADHD?
Nej. Uppgiften används i forskning om uppmärksamhet, men en version på nätet på 20 sekunder säger ingenting om ADHD. Det kan bara en klinisk utredning av en yrkesperson göra.
Finns det ett Stroop-test för färgblinda?
Ja, slå på färgblindläget ovanför spelet. Det använder riktningsord på en position som kan motsäga ordet. Det är samma sorts interferens, bara utan färger.
Det här säger testet inte
Det mäter hur många bläckfärger du säger rätt på 20 sekunder på den här enheten. Det mäter inte intelligens, uppmärksamhetsstörningar eller ett hälsotillstånd.
Ditt resultat beror på läshastighet och på hur snabbt du kan trycka, inte bara på interferensen. Jämför det med dina egna tidigare omgångar.
Källor
- Stroop J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology 18(6), 643 to 662. doi.org/10.1037/h0054651
- Hedge C., Powell G., Sumner P. (2018). The reliability paradox. Behavior Research Methods 50(3), 1166 to 1186. PMC5990556. doi.org/10.3758/s13428-017-0935-1
Andra tester
Guider om det här testet
Headgame
Hela ditt kort, varje söndag.
Tre spel på 20 sekunder varje morgon, pass utan mobilen och ett kort med sex värden som avslöjas varje söndag. Kommer snart till App Store, därefter Google Play.
Gå med i väntelistan